Federal Reserve höjde USAs styränta med 0,75% till intervallet 3,75-4% vid förra veckans noga bevakade räntemöte. Vart styrräntorna och inflationen tar vägen framgent är på kort sikt avgörande för ekonomin och finansmarknaderna så vi skall försöka utreda detta i dagens nyhetsbrev.

Och ge vår bild av hur vi anser att dom olika marknaderna är värderade. Så välkomna att kämpa er igenom dagens matnyttiga information.

Inflationen är drygt 6% i USA och över 10% i Europa. Det är en mycket hög nivå och den beror delvis på att penningpolitiken varit för expansiv för länge. De faktorer som ökat inflationen i år är bland annat följande. Kriget i Ukraina, vilket ökat elpriser och priset på olja och andra råvaror men också priset på mat eftersom Ryssland och Ukraina är stora råvaru- och livsmedelsproducenter. Kinas ständiga nedstängningar när Covid ökar, vilket ökat komponentbristen i världen. Omställningen till en koldioxidneutral ekonomi vilket minskar exploatering av nya oljekällor och därigenom höjer priset på energi.

Om det inte vore så att världen efter över ett decennium av expansiv penningpolitik var översköljd av pengar så skulle efterfrågan dala och inflationen inte stiga så här mycket. Men nu har hushållen råd att betala för t ex olika livsmedel, drivmedel, hotell och resor som dubblats i pris. Och om inflationen lyckas bita sig fast så är den svår att bli av med eftersom det kan bli en löne- och prisökningskarusell. Så vad som händer när centralbankerna nu höjer räntan är att dom minskar mängden pengar i systemet. Vi tar ett exempel så att alla förstår.

Detta är påhittade siffror. Låt oss säga att alla svenska fastigheter har ett värde av 15 000 miljarder kronor, aktierna vi äger är värda 5000 miljarder kronor, obligationer är värda 3000 miljarder kronor. Vi har ju också banklån och bankmedel, men dessa minskar mindre. Sedan kommer högre inflation, högre räntor och vi får en nedgång på ungefär 30% i fastigheter, 50% på börsen samt 30% på obligationer.

Efter denna nedgång så är fastigheterna värda 10 500 miljarder, aktierna är värda 2500 miljarder, obligationerna 2100 miljarder och vi har alltså tappat 7 900 miljarder kronor i värde på våra tillgångar. Effekten blir att vi känner oss och är fattigare och därför håller mer i plånboken. ”Pengar” har försvunnit ur systemet och det minskar inflationen eftersom färre pengar jagar samma mängd varor.

Man måste förstå att efter finanskrisen 2008 så har centralbankerna skjutit problemet framför sig genom att trycka nya pengar. Det är okej så länge ökad produktion går i samma takt men efter coviden så blev ökningen i penningmängden mycket större än ökningen i antalet varor, vilket möjliggör inflation.

Nu höjer centralbankerna räntorna och marknaden prisar in att den högsta räntan kommer att vara runt 5% i USA. USAs tioåriga statsobligationer ger nu 4,14% och 2 årsräntan är 4,67%. Så utgå ifrån att USAs styrränta toppar på minst 5%. Europa har mycket större problem i och med kriget i Ukraina så våra styrräntor kanske toppar på runt 3%, men det kan behövas högre räntor även här för att få ner inflationen.

På räntemarknaden har dessa förändringar redan fått stor effekt och det har varit en historisk nedgång när räntorna har gått från ultralåga till mer normala. Som exempel så har den som i januari ägde en amerikansk 30-årig statsobligation förlorat cirka 40% i år!

Nu kan man alltså köpa amerikanska riskfria obligationer och få 4,14% ränta i tio år, man kan låna ut pengar till dom bästa bolagen i världen till 7% ränta och här hemma i Sverige så kan man köpa många obligationer mot fina företag med 10% årsränta eller mer. Så räntemarknaden har prisats om väldigt snabbt och befinner sig antagligen på eller väldigt nära bottennivån.

Hur är det med aktier då? Dom har fallit en del och sektorer som teknologi, fastigheter och i någon mån småbolag har fallit ganska mycket och prisats om en del. Däremot så har inte konjunkturen vänt nedåt kraftigt ännu så troligen kommer en svagare ekonomisk utveckling nästa år att innebära lägre vinster i många företag. Hittills så har många bolag klarat sig bra och behållit höga vinstmarginaler. Det som troligen ligger framför oss är fallande vinster i många bolag och därmed en lägre värdering av deras aktier. När vi sedan har sett detta så kommer det att vända uppåt igen.

Olika aktiemarknader är dock olika högt värderade och olika branscher har också olika problem/fördelar. Amerikanska aktier är mycket högre värderade än europeiska aktier. En av dom bästa indikatorerna, totalt marknadsvärde av aktier delat med BNP är på 140% i USA jämfört med ett historiskt snitt på 90%. En ytterligare 20%-ig nedgång i USA skulle få ner detta mot 100 och det skulle kännas mer komfortabelt att köpa på den nivån. Även om Europa är billigare än USA så tror vi att en liknande nedgång kan ske här. Så som ett huvudscenario skulle vi utgå ifrån att aktieindex kan falla 20-30% till innan botten är nådd. Men det är viktigt att förstå att detta är väldigt köpvärda nivåer om så skulle ske.

Vi måste också nämna några ord om valutaeffekter. Euron har tappat mycket mot dollar i år och svenska kronor har tappat ännu mer och därmed har vi också tappat mot euron. En effekt av detta är högre inflation som importeras vilket är negativt och tvingar upp våra räntor.

En annan är att exportbolagen går bra eftersom dom kan höja priserna i svenska kronor och fortfarande inte höja  priset i dollar. En tredje effekt är att svenska företag är väldigt billiga att köpa upp för amerikanska investerare. Därför kommer vi att få se mycket uppköp under de kommande åren. Detta kommer i någon mån minska den totala nedgången i aktier och vara ett stöd för just den svenska aktiemarknaden.

En passus om varför kriser är positiva. Företag och privatpersoner skärper sig och rensar i onödiga kostnader när det kommer en kris. Företag tar bort onödiga kostnader, effektiviserar organisationen, säger upp arbetskraft som dom sedan klarar sig utan och kommer ut ur krisen mycket effektivare och lönsammare. Privatpersoner sänker sina kostnader. I denna el- och drivmedelskris så kör man lite mindre bil, byter till eleffektivare hushållsmaskiner och lampor, sätter in effektivare värmesystem, sänker värmen hemma o s v. Och samma sak gör dom kommersiella fastighetsbolagen. Sedan kommer vi ur krisen starkare, effektivare och lönsammare än innan.

När finansmarknaderna faller som dom har gjort i år så blir många sparare alldeles för pessimistiska. Man börjar tro att allting skall haverera och att världen helt går under. Efter att ha varit överdrivet optimistisk i uppgångsfasen och trott att allting skall växa till himlen så tror man att det ska gå till noll. Det gör det INTE. Det vi är inne i nu är det fina köpläge som uppkommer med ungefär 8-10 års mellanrum och det gäller att utnyttja det. Senast vi hade ett liknande läge var efter finanskraschen 2008. Vi får nu möjlighet att köpa olika tillgångar billigt och sedan åka med en mångårig uppgångsvåg igen. Så ta på er rätt glasögon och se på det kommande året som ett enda stort köptillfälle. Räntemarknaden är redan på botten. Troligen är börsen också där under det kommande året.

Tack för att ni läste! 

Med vänliga hälsningar 
Axcius

Strukturakademin

Strukturakademin riktar sig till dig som vill lära dig mer om strukturerade placeringar. Syftet är att öka förståelsen för strukturerade placeringar och dess konstruktion och egenskaper. Med den kunskapen ökar dina möjligheter att fatta korrekta och väl avvägda investeringsbeslut. Nya avsnitt av Strukturakademin publiceras löpande och erbjuder fördjupning i olika ämnen relaterade till strukturerade placeringar.

För del 1 - 24 vänligen maila 

fredrik.svahn@axcius.se

Del 1 - Volatilitet

Del 2 - Korrelation

Del 3 - Utdelningar

Del 4 - Emittenten

Del 5 - Marknadswarranter

Del 6 - Valutor

Del 7 - Barriäroptioner

Del 8 - Autocalls

Del 9 - Råvaror

Del 10 - Portföljteori

Del 11 - Indexbevis

Del 12 - Genomsnittsberäkning

Del 13 -Andrahandsmarknaden

Del 14 -Kreditlänkade placeringar

Del 15 - Avkastningsberäkning

Del 16 - Kapitalskyddade placeringar

Del 17 - Optionens lösenpris

Del 18 - Autocalls - fördjupning

Del 19 - Buffertbarriär

Del 20 - Optimalfunktionen

Del 21 - Lock & Secure

Del 22 - Riskbedömning

Del 23 - Credit Default Swap

Del 24 - Exchange Traded Funds (ETF)